jobbig vecka, fylld av besök hos "vården"...
På torsdag är det TANDLÄKAREN som gäller, fy fan! hatar det :O
Och på Fredag blir det Sjukhuset och träffa mitt "läkarteam". USCH FY BLÄH, shoot me.

kommit på att det kanske är dax att börja plugga till so-provet vi har imorn? även fast det bara är G-prov :O Men orka....

varför är det så? Att det blivit så mycket svårare i skolan på senare tid? allt blir svårare :O förr gick skolan bra, livet lekte och allt flöt på. Nu är allt bara skit. Livet känns inte som det är värt att leva, jag vill bara sjunka genom jorden. Självförtroendet är kört i botten.... Plugget går inte.... FY FAN JAG VILL INTE KÄNNA SÅ HÄR!
Ensamheten är tröttsam, man kan hålla den inom sig och bita ihop, men precis som en viss person sagt till mig:> MAn kan bita ihop, hålla det inom sig, försöka vara stark. Men förr eller senare kommer det brista, man klara itne av det längre. <
detta har hänt nu. Det inre tar över det yttre.

Fick önskemål om att jag skulle lägga upp min novell. Här kommer den. Sjukt dålig men men :O


ENSAM

Jag stod bredvid sjukhussängen, där en bräcklig tjej i 20 årsåldern låg. Hon var familjär, men jag kunde inte komma på vem det var.

Flickan var alvarligt skadad. Runt hennes kala huvud var ett tjockt bandage lindat. Hennes ena ben var gipsat. Det var slangar överallt. Hennes hud var obegripligt ljus, nästan genomskinlig. Under hennes ögon var det mörka skuggor.

I mitt huvud bildades en rad frågor: Vem var hon? Vad hade hänt henne? Varför befann jag mig här, i hennes sjukhussäng? Hur hade jag hamnat här? Jag kunde inte minnas hur jag kommit hit, bara att jag vaknat upp bredvid tjejens sjukhussäng.

Mitt i min tankegång öppnades dörren. In kom en kille som var runt 22 år. Han hade snedlugg och spretigt brunt hår, svagt markerade kindben och hans läppar var sammanpressade i en rak linje. Ur hans bruna ögon kom det tårar.

Genast fick jag en impuls att gå fram och lägga mina armar om honom och smeka hans rygg. Men något i hans blick fick mig att tveka. Den var kall, och han såg rakt igenom mig. Som om jag inte fanns där. Jag kände hur känslan av att vara ensam spred sig inom mig.

Han gick sedan runt mig, och satte sig på den andra sidan utav sängen.

”Julia” började han. ”Julia jag är så ledsen, förlåt mig Julia. Förlåt mig för att jag sårade dig, förlåt!” Sedan fattade han flickan i sängens hand i sin egen, lyfte upp den och kysste den försiktigt. Sedan sa han;”Jag älskar dig. Och det var aldrig meningen att det skulle bli så här”. Sedan bröt han ihop, och reste sig så hastigt att stolen välte. Han ställde inte upp den utan gick med raska steg ut ur rummet. Ensamheten blev allt värre, och mitt huvud fylldes utav än mer frågor: Vem var pojken? Varför hade jag blivit helt till mig när jag såg honom? Vad betydde han för mig?

En sjuksköterska kom in. Hon tog en tvättlapp och fuktade flickan ansikte. Sedan sprutade sköterskan in en genomskinlig vätska i dropp påsen, och lämnade även hon rummet.

Ensam var jag och flickan, som jag förgäves försökte komma på vem hon var. Hennes lilla kropp såg mindre ut i det tomma rummet, som om hon sögs in i ett mörker så att mer och mer försvann. Försiktigt förde jag min hand mot hennes, men innan jag hann fatta tag i den började en maskin bredvid mig pipa. Ljudet var utdraget.

Plötsligt var jag utmattad. Ögonlocken blev allt tyngre för varje sekund som gick och jag kämpade för att hålla dem öppna. Det var förgäves och snart kunde jag inte längre hålla dem öppna. Sakta kände jag hur ett mörker omfamnade mig, och allt blev svart.

”Julia?” Sa en röst jag inte kände igen. Jag kämpade för att öppna mina ögon, men när jag slutligen lyckades var det en stark lampa som lyste ner i mina ögon. Snabbt blundade jag igen, för att sedan göra ett nytt försök. Denna gång lyckades jag. Mina ögon föll åt vänster, där en sjuksköterska stod. Bakom henne satt en välbekant figur. Gustav. Mitt hjärta slog hårt, som om det vilken sekund som helst skulle hoppa ut ur bröstkorgen.

Väl tillbaka i min egen kropp kunde jag minnas alltihop: Gustav, pojken som påstått att han älskade mig. Hur han lämnat mig, ensam i ett främmande land. Lämnat mig utan någonting. För vad? Lämnat mig för att han inte ville binda sig,

Min depression efter det som hänt. Hur jag skadat mig själv för att få ut smärtan inuti min kropp, jag kunde minnas allt.

Till och med minnet om hur jag gått över gränsen för att få ett slut på mitt liv, fanns där. Hur jag tagit steget ut i luften från brons hårde underlag. Känslan av att vara viktlös, och sedan smärtan när jag landade på marken.

Nu skulle jag minnas hur jag överlevt ett hopp från en 3 meter hög bro.

”Gustav, du är här.” fick jag fram ur min mun. Sedan föll jag återigen in i en djup sömn.

skola igen efter 3v :/
lagom kul.... lov i tyskland och prao på näl var lite skönare(trots att jag praoa mellan 6.45-15-30)  ....
dagen har spenderats med uppsatsskrivning i no:n. Temat var att göra en jämförelse mellan två hemsidor om sexualitet :O
nu ska jag ut med vovven min och sen ska jag brodera klart (mina moln och gräs "tussar"). Bilder på broderiet kommer troligtvis när jag är klar ;)

...NÄCHTLE ALLE HÄCHTLE!

lite bilder från tysklandsresan för ca 2 veckor sen:


Hitta skillnaden i bilderna (förutom hur jag står). jag och mamma.

Konstanz/Bodensee                                           Sushi

Awesume Bil                                                     Jag i Stockach

Sushi Mys hos Morföräldrar                                Me and Sis!

JUMP! Überlingen                                              Bodensee

Höst/Herbst/Autumm/Otoño                               Gunga!

jag/sten/Bodensee                                            Birnau kirche

Utblick från Birnau                                             Ngn på vägen mellan Stockach och Memmingen.

Och den som säger att tyskland inte är fint har aldrig varit nere vid Bodensee! <3

har varit i tyskland, och nu praoar jag, därför dålig uppdatering....

Iaf....
Det är ju tur att jag och markus (min bror,18) inte kommer bo tsm i en lägenhet elr nått sånt :O
Mor och far är bortresda. Så här ser vårat kök ut efter ETT dygn utan mamma :O Vi bor i vardagsrummet, det är disk överallt! HAHAHA, typ som ung och bortskämd (serie i Svt) :) NÄ inte så extremt men....
HAr iaf diskat och torkat upp, DUKTIG TJAJ JAG ÄR! :D
VS.
VS.


idag/inatt kommer emma hem! Du har bara varit lite saknad din lilla Mört! ::O <3

lite bilder från halloween fest igår:

BÅL

jag och elin

Vampyr som käkar upp cowboyen

allihopa- mig

typ alla

hahah, söt bild på halva mig, emma elice halva ellen och halv emma :D

svarta damen

PUMPATÅRTA

konstigt ljus, vet inte vad som hände... iaf Cecilia, Johanna, Elin ,jag och zeus.

tjejsnack! Elin, Cecilia, Johanna, Alice, Isabelle, Linnea